onsdag 11 februari 2015

God mat, bebisar och reflektion!

Oj så veckorna flyger fram! Och att se ljuset lite längre om dagarna fyller kroppen av längtan till våren allt mer för varje dag. Jag längtar efter vår nu, det är min bästa årstid. Finns det nåt bättre än att se naturen i vårskrud, efter frost och kyla börja tina upp och få nytt liv. Det är nästan obeskrivligt vad det gör gott för själen. Att fåglarna börjar sjunga och värmen stiger, det är då man bara stannar upp och tar in allt och känner sig stark. Känner ni igen er?
Min vecka har hittills varit bra på många sätt. Igår hade jag 3 kolleger här på mat. Vi har dragit i gång en ny omgång Halv 8 hos mig, 3:e omgången faktiskt och nu var det min tur och det blev lyckat. Förrätt var det kallrökt lax med wasabicreme i tunnbröd, varmrätt en kycklinggratäng med päron och ädelost som serverades med ris och slutligen en efterrätt som var en choklad och hasselnötskaka. Det uppskattades och vi hade en riktigt trevlig kväll. Jag tycker det är ett roligt sätt att träffas utanför jobbet och det är kul att se hur andras hem ser ut. Och så är man ju lite annorlunda privat, även om det pratades en del jobb och det är genom det som jag känner de här människorna så är vi alla mer avslappnade och visar andra sidor, man blir lite mer privat och de nya sidor jag ser är enbart positiva. Lite intressant kan jag tycka då jag inte har speciellt mycket gemensamt med den här gruppen. Vi hade iallafall en härlig kväll som känts i knoppen idag.
Idag välkomnar vi även en lite pojke som ännu inte fått ett namn då vänner till oss fick sitt andra barn. Vi väntar ivrigt på att få träffa det nya tillskottet och då framför allt lillasyster som är i en riktig bebisperiod nu. Det är inte bara en gång hon berättat på förskolan att mamma har en bebis i magen och jag tillslut fick frågan av hennes pedagog om så var fallet, senast idag kom hon och visade sin egen mage och berättade att det låg en bebis där. Hon är så full i lek och fantasi just nu och det är så fantastiskt roligt att få uppleva det. Hon är ett riktigt energiknippe och det finns inte något som undgår henne, och alla frågor om precis allt, man är inte ifred en enda sekund. Och det här har ju vi inte riktigt varit med om tidigare, den utvecklingen som sker nu kom ju aldrig med storasyster. Det är stor skillnad på de snart 3 åriga tjejerna vi har/haft. Agnes strävan frammåt hela tiden, så nyfiken och ivrig till skillnad från Svea i samma ålder som upplevdes näst in till passiv och inte förmådde eller kunde leka eller försöka förmedla sig med annat än kroppen och humöret. Så med det jag har i ryggsäcken idag ser jag så tydligt hennes autism.
Men hon kämpar på och är så duktig och vi har hittat många nya verktyg att stimulera språk och lek med. Hon utvecklas, visar känslor och  rolleker med dockor, allt kommer det gäller bara att ge henne tid. Mycket tid. Nu är de snart jämlika utvecklingsmässigt, vi tror att Svea är ca 1 1/2- 2 år efter jämnåriga barn, kalla fall inom vissa områden, men det spelar ingen roll, bara det går frammåt.
Imorgon är det möte och uppföljning med förskolan och det ser jag fram emot. Just nu känns det som att dom gör den största insatsen med Svea, dom är så duktiga. Och jag känner mig helt trygg och tillfreds med det.
Det får bli allt för idag, kram.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar