Meltdowns & Shutdowns!

Som så ofta efter en period när jag varit ledsen och orolig börjar jag läsa och sluka andras berättelser och upplevelser. Kanske för att lugnas av igenkänning och för att vi är fler som åker berg och dalbana på resan med våra speciella barn.
Jag stötte på flera forum och bloggar där de berättade om autistiska sammanbrott. Där de som själva har autism sätter ord och försöker förklara på vad som kan hända när intrycken blir för många och de inte kan sortera dem tillräckligt fort.
De kallar dem meltdowns och shutdowns, lite beroende på hur det yttrar sig från person till person. Men de visar sig av samma orsak, att hjärnan är överbelastad och intrycken för många.
Och bara dagarna efter att jag  läst om det är jag ganska säker på att jag upplevde nåt liknande med storasyster.
Vi var på födelsedagskalas i Mariebergsskogen och det lektes både ute och inne med förskolekamraterna. De fikade på vargens marängtårta och fick gå på skattjakt. Och även för de andra typiska barnen var det på gränsen med koncentrationen då de skulle lyssna och ta instruktioner längre stunder för att nå målet till skatten. Men en väldigt lyckad förmiddag med glada barn.

Men när vi några timmar senare lekt klart och går mot bilen bara dalar hon i hela kroppen och orkar inte gå upprätt. Det kom så plötsligt och hon klagade på ont i kroppen och framför allt huvudet. Ett tag var hon på väg att lägga sig rakt ner på marken och jag tänkte att hon blivit akut sjuk eller något. Oron svepte över mig och hon bara kved och gnydde. Vi kom ändå fram till bilen där jag satte henne i framsätet bredvid mig.
- Mamma jag måste vila mig, huvudet gör ont, ryggen gör ont. Jag måste hem och vila mig i soffan, mamma.
Hon vred sig av och an i sätet som om hon hade myror i hela kroppen och gnällde hela vägen hem. Sista biten bara satt hon och sade inte ett knyst. Och när vi kom hem satte hon sig i soffan framför favoritprogrammet, en halvtimme senare var hon som vanligt och så var det som vanligt resten av dagen.

Det beskrivs ofta som om de upplever en brännande fysiskt smärta i kroppen och att kroppen blir helt orkeslös, de kan inte prata och inte röra sig. Den typen nämns som en shutdown och det är den som påminner om det jag upplevde med henne.
Andra får ett rejält sammanbrott, skadar sig själva, skriker och kan inte lägga band på sig. Ett utbrott  som de nämner som meltdown.

De liknar det med en hårddisk som minnet är fullt på, men som man fortsätter spara på och som tillslut kraschar. Hur lukter och ljud kan förstärka sammanbrotten. Att något som jag inte ens märker kan vara påfrestande för henne.
Jag är glad att hon orkade uttrycka sina känslor och om att hon behövde vila. Det gör det enklare för oss runt omkring henne. Och vad viktigt det är att lyssna och läsa av henne och ge henne lugn och ro när det blir sådana här händelser. Det syntes väl att hon upplevde riktigt obehag och att det var jobbigt.
Men det kändes skönt att få läsa om det och få förklaring till det.
Älskade lilla barn, vad mycket vi har att lära om dig.


Nu har vi packat väskorna för några dagars skidsemester med min familj. Ska bli skönt att få komma iväg lite, umgås och leka med kusinerna. Jag ser fram emot lite egentid i längdspåret och ett glas vin på eftermiddagen i underställ med rosiga kinder. Det är väl det som är skidsemester eller?!